What about all the things
That you said we were to gain...

What about all the things
That you said was yours and mine...

Det är svårt att släppa taget och det är precis det jag måste göra. Pratar dock inte om Tobias för er som tror det. Det är lugnt faktiskt, visst vi har haft fina stunder, men det är något av det förflutna.

Jag förstår inte hur jag kan känna såhär ens, det är faktiskt inte likt mig. Eller är det? Jag är så förvirrad. Min hjärna tänker inte klart och min kropp vill inte heller lyda mig. Känner mig full av liv och lycka men samtidigt helt tom och olycklig.

Ikväll blir det att supa sig full som vanligt på en fredag.

Vill inte sitta och sakna dig men det är precis det jag gör. Vill slå mig i huvudet och inbilla mig att allt är bra.

Nu räcker det.

Cya