De går inte. Helvette. Jag försöker, varför är det så svårt för? Glömmer bort vad jag åt till middag en timme efter att jag har ätit, glömmer bort dagar och tider, namn, vad jag har gjort och vad jag säger men minnat av dig är som fastklistrat och hur jag än försöker så kan jag inte glömma. Orden ekar i huvudet, och jag har tappat kontrollen.
För övrigt så är jag i skolan och jag förstår inte varför. Har matte nu, fattar inget. prov efter det vilket jag inte kommer göra, sedan har jag någon annan lektion och hund och allt känns bara så jävla drygt. Ligger efter och fattar inte ett piss av det folk snackar om.
Följ ditt hjärtas röst för det du tror på- Varför är det just det som gör att allt blir så komplicerat? Vi lyckades göra en jävla eld. Vi var ju som ganska nöjda. Vissa behöver tålamod. Tell me i know I lived so afraid And still we cry alone With words left unsaid
Känner ingen ork och vet inte vad jag vill. Allt känns ganska meningslöst. Flera nya händelser, falska förhoppningar, lögner och mer svek än vanligt. Trodde att livet var påväg att bli bättre men nu har allt bara rasat igen och jag känner ju mest bara för att inte göra någonting alls.
Måste anpassa mig och göra det som förväntas av mig men det fungerar inte i längden. Missar allt som skulle vara nyttigt och bra och att förändras till något bättre finns inte alls kvar.
Behöver få min drivkraft tillbaka. Viljan att försöka och göra det som behövs. Vetskapen om att jag har gjort allt gör mig frustrerad för ingenting har blivit som det skulle bli. Hey you, out there on the road always doing what you're told, Can you help me?
Hey you, out there beyond the wall, Breaking bottles in the hall, Can you help me?
Hey you, don't tell me there's no hope at all Together we stand, divided we fall.
Sitter i skolan, åkte hit för att visa att jag faktiskt försöker, men kom på att jag har absolut inget att göra här idag. Bussen går om ca 1 timme och jag har redan spenderat 3 timmar i denna stol vid denna dator. Lite less kanske.
Lever i min egen fantasi och det känns i alla fall bättre än verkligheten. Den enda platsen som jag har kontroll på och bestämmer vad som ska hända. Verkligheten fungerar inte så.
Stab your dagger right through my heart and twist Does this turn you on? Follow it up by punching my face with your fists Does this turn you on? Now on the ground, cut open both of my wrists Does this turn you on? Say you love me and suffocate me with a kiss Whatever turns you on!
You always get to me Always get to you Always do your worst to get the best of me
Me always pushing you Always pushing me Always manage to being the worst in you! Zebrahead- Here's To You
Kanske inte den bästa av alla dagar, men jag är fast besluten att vara i skolan hela dagen. Klarar inte av att sitta hemma och ha ångest och det enda jag kan göra är att antingen plugga eller träna. inget av dessa känns speciellt taggande när det känns som att kroppen helst skulle vilja byta ägare just nu.
Snart blir det kaffe, koffeintabletter och powerking- här behövs energi i alla nivåer!
Ibland ser jag dig som någonting övernaturligt, något som faktisk inte existerar. Bara något som finns i mitt huvud. Kanske är det faktiskt så att den du är för mig bara är i min fantasi för att jag vill hoppas att det ska vara så. Kanske.
Tänk om det skulle finnas enhörningar på forslunda, då hade jag haft roligt nu. Men forslunda förstör mitt liv och har tagit bort alla mina dokument, bilder, musik och dylikt från min dator. Tack som fan, nu ligger jag efter ännu mer.
Datorn har gått sönder, inga pengar på mobilen och absolut ingen kontakt med omvärlden vilket ger ett resultat på otroligt mycket ångest och annan illvilja. Finns så mycket som faktiskt måste lösas nu. I fem månader har jag väntat på stunden jag ska kunna gå vidare och se alla andra möjligheter, se det från den ljusa sidan, ta in lärdom av situationen och allt annat som skulle vara bra- men jag blir inte klokare. Det känns troligare att det bara blir värre eftersom man inte kommer framåt, man står som still för det mesta och ibland faller man bakåt utan att ha någon bakom som kan hjälpa en upp igen.
Även dom enklaste sakerna blir svåra. Varje andetag är en kamp, jag tänker inte bryta ihop- inte igen och inte för dig. Varför kan jag inte bara göra det som är bäst? Det som alla blir lyckligast över, förutom jag...
Days seem like years in this month of December The winter coldens me for I have yet to sleep And never will I give up trying cause you're everything to me From First To Last- Emily
Less på att försöka. Less på att stanna kvar i hopp att om finna någonting så tillfredsställande, så lugnt och så omfamnande att man inte finner ord. Det kommer aldrig att hända och jag tänker inte kämpa för det mer. Jag tänker inte försöka förstå någonting som jag absolut inte orkar med just nu. Ställer frågan om och om igen, " Vad orkar jag kämpa för nu?" Så mycket försvann den dagen och nu har det förslutna kommit ikapp och jag står mållös kvar.
Känslan av kall ensamhet även fast man är omringad av människor, känslan av att inte vara tillräcklig, känslan av att se någon annan sakta sluta bry sig och känslan av att inte behövas längre. Känslan av att det är över, och vetskapen om att det aldrig kommer bli som förut.
Det finns inget förutom dina ord som kan få mig att försöka.
Another day Another clean break Another cigarette and I think I'm gonna be okay Some other way Some other mistake Some reason saying that you're never gonna stay Zebrahead- Subtract you
Inte speciellt taggad på livet just nu. Onykter fastän jag skall vara nykter ikväll. Tankar som inte skall finnas längre kommer tillbaka och krossar alla drömmar jag någonsin haft. Men vad som än händer tänker jag inte gråta mer, det är inte värt det. Du har aldrig fällt en tår för det förflutna, själv har jag fällt över tusen. Det är inte rättvist.
Jag skriver lite om det mesta i min blogg. Saker jag undrar över, vill diskutera, fråga om eller bara allmänna saker om mig själv.
Inte världens intressantaste men för vissa kanske den är det^^
